På väg tillbaka till Stockholm efter en oväntad förmiddag hemma i Linköping. Vi fick igår en återbudstid på sjukhuset med sonens fot, så jag for hem efter mötena sent i går kväll. När jag satt där på sjukhuset och såg alla andra skadade eller sjuka barn fylldes jag av både medlidande samtidigt med tacksamhet att mina barn inte är allvarligt sjuka. Jag har i mitt jobb och i mitt förtroendeuppdrag  mött så många sjuka och så många anhöriga och nära till svårt sjuka barn och vet vilken enorm påfrestning det är.

Nu är det dags för möte med mina socialdemokratiska kollegor i socialförsäkringsutskottet. Vi har många viktiga men också svåra frågor att diskutera.