Barns uppväxtvillkor är något jag brinner för och anledningen till att jag ville engagera mig politiskt för socialdemokraterna. När jag arbetade som socionom blev det så tydligt hur mycket politiken spelar roll för hur livet ska te sig för barnen.

Det här är inlägget jag höll i debatten om regeringens budget när det gäller barn- och familjepolitiken:

Barn- och familjepolitiken är en politisk fråga som berör många och som väcker många känslor. Jag skulle vilja tala om några av de förslag som regeringen nu lyfter fram för att förbättra förutsättningarna för barnfamiljer. Jag vill särskilt lyfta fram två perspektiv i detta sammanhang: en bra fördelningspolitik och ett mer jämställt samhälle.

Barn ska kunna växa upp och få likvärdiga möjligheter att forma sitt liv, oavsett om de är födda som pojkar eller flickor eller växer upp i en familj med goda eller sämre ekonomiska förutsättningar.

Jämställdhet handlar om att lägga till och skapa ett större handlingsutrymme; vad vi kan göra, säga och drömma om. För såväl kvinnor som män, flickor och pojkar. Helt enkelt möjligheterna att kunna påverka vårt eget liv och det samhälle vi lever i. Vi har tagit många steg för jämställdheten i Sverige och ses ofta som ett föregångsland. Och ja, vi har tagit många kliv framåt. Men vi har lång väg kvar.

För kvinnor kan bristande jämställdhet handla om sämre lön än män, trots att de gör samma jobb. Att oftare ta ledigt från jobbet eller jobba deltid för att ta hand om barn, med lägre lön och lägre pensioner som följd. 

För män kan bristande jämställdhet handla om mindre tid hemma vilket kan leda till en mindre kontakt med sina barn.

För barnen kan bristande jämställdhet handla om att ungefär hälften av barnen med separerade föräldrar enbart eller mest bor med sin mamma. Och att många barn uppger att de inte har lika nära kontakt med sina pappor.

Vi är många som tycker att det är problematiskt. Barn behöver alla sina föräldrar. I artikel 18 i Barnkonventionen står det att läsa: ”Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling”.

När föräldraförsäkringen infördes var tanken att öka möjligheterna för papporna att få en närmare relation till sina små barn, men kanske framför allt för barnen att få en närmare relation till sina pappor. Att dela föräldraförsäkringen mer lika har visat sig vara ett bra sätt att öka jämställdheten för kvinnor och män, men också för barnen. Där föräldraförsäkringen delas mer jämställt delas också hemarbetet mer lika och arbetslivet är mer jämlikt. Vid separationer är det vanligare att barnen bor växelvis. Barnen får därmed en närmare relation till sina föräldrar.

Det finns ett starkt samband mellan jämställdhet och barns hälsa och utveckling. Tiden ensam med barnet i vardagen är viktig när barnets förtroende ska byggas upp. Alla har att vinna på jämställdhet och ett jämställt föräldraskap.

Barnbidraget är och har länge varit en viktig reform som ger barnen och dess familj bättre ekonomiska förutsättningar. De allmänna barnbidragen utgör en grundsten i den svenska familjepolitiken som ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.

Barnfamiljer med många barn utgör en förhållandevis stor andel av hushållen med låg ekonomisk standard. Att höja flerbarnstillägget är därför ett träffsäkert sätt att förbättra dessa hushålls ekonomiska situation.

För oss socialdemokrater är den ekonomiska familjepolitiken viktig – för att skapa förutsättningar för jämlika uppväxtvillkor för alla barn. Att förbättra situationen för familjer med låg ekonomisk standard är därför en prioriterad uppgift.

I budgeten föreslås också en förstärkning av bostadsbidraget genom att inkomstgränserna höjs. Fler familjer kan då komma i fråga och få bättre ekonomiska förutsättningar genom bostadsbidraget.

I budgetpropositionen kan läsas att regeringen vill genomföra en fördelningspolitisk reform för att modernisera de behovsprövade stöden för särlevande föräldrar, som tex underhållsstöd och bostadsbidrag. Dessa förmåner är av stor betydelse för hushåll med låg ekonomisk standard, och idag är de inte tillräckligt anpassade till förändrade boendemönster och de olika familjekonstellationer som finns i dag.

Många är de barn som fortfarande lever i ekonomisk utsatthet, skillnaderna mellan barns förutsättningar ökade under flera år – så det finns all anledning att stärka fördelningspolitiken.

En politik som ger alla barn möjligheter till en god uppväxt beror på många olika saker. En bra förskola och skola av hög kvalitet. Möjligheter att få stöd om barnet eller dess familjer råkar ut för svårigheter i livet. En god hälso- och sjukvård av hög kvalitet är exempel på detta.

Jag är stolt över den budget som nu läggs fram – som har en sammanhållen politik för att stärka barns uppväxtvillkor. Nu tar vi viktiga kliv för en bättre jämställdhet och en starkare fördelningspolitik – för barnens skull!

Hela debatten kan ses här:
http://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/debatt-om-forslag/utgiftsomrade-12-ekonomisk-trygghet-for-familjer_H401SfU3

Igår presenterades PISA – en världsomspännande undersökning om 15-åringars kunskapsnivå. Syftet med PISA är att undersöka i vilken grad respektive utbildningssystem bidrar till att 15-åringar som snart avslutar den obligatoriska skolan är rustade att möta framtiden.

Under flera år, särskilt år 2013, var diskussionen stor om PISA eftersom undersökningen visade att Sverige har tappat stort i resultat.

Den negativa trenden har nu vänt. PISA visar att kunskapsnivåerna har ökat inom samtliga ämnen. Sveriges skola ligger nu på eller över OECD-snittet. Det är ett mycket glädjande besked till oss men särskilt för eleverna. Och för skolans personal.

Något som fortfarande oroar är att ojämlikhet fortsätter ökar. Barns uppväxtvillkor har större betydelse i Sverige än i OECD genomsnitt. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever hör till de högsta inom hela OECD. Det måste vi göra något åt!